Not fair!

Den snygge läkaren på jobbet visade sig vara dumdryg.
Han visade sig även nonchalant och pratade skånska.
Så nu kännas han inte längre som en Mcdreamy.
Får nöja mig med att se han på håll eller i mörker, för alla är snygga i mörkret.

Annars så räknar alla ner dagarna till semestern.
Jag räknar ner dagarna till sommarn är över och hösten kan komma
Och jag får fara ut i världen, om det nu passar då.
Jag har redan börjat känna suget att fara i väg igen, det är illa.
Jag kan inte fara runt och fläng, det blir inte bättre.
Kanske vore bättre att stanna ett tag och lugna ned mig, men jag får så ont i hjärtat av tanken.
För jag vill inte bli den som blev kvar.

Jag kanske borde börja plugga,
Men till vad? Ge  mig ett tips nån, vad kan jag bli, vad är jag bra på?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0