All oro som du har!

Jag fick ett vikariat idag. På ett demensboende. Det var inte så här mitt liv skulle bli, jag skulle jobba med nått skoj, jag skulle springa i korridorerna för att rädda folks liv. Nu ska jag jobba med dementa i en månad. Fast jag kan ju det där, jag vet hur man gör, 4 år inom yrket. Men jag behöver nån utmaning. Kanske skulle jag ha stannat i kanada?

I fredas var jag på hotelle och skakade loss. Inget har ändrats sen i somras jag for, alla har sina givna platser. Kvällen slutar alltid som många kvällar förr. Vissa hade inte ens märkt att jag vart borta i över ett halvår. Då tackar jag att spriten fanns i kroppen för annars hade jag kännt bitterheten i hela kroppen och kvällen hade vart förtstörd.
Jag hamnade på en efterfest och jag kan lova er att Paulsson the partypingla inte infanns, hon var nog kvar i Kanada. Nej jag tjurade och satt i soffan och pratade med några bröder om livet i sin enkelhet.

Nu kanske någon tror att jag är bitter och ja det är jag idag. Men det kommer att ändra på sig.


Jag vill ha sommarn tillbaka.

Kommentarer
Postat av: Malin P

ooh! snygg klänning!!

2009-01-28 @ 09:32:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0