SaraPs

Jag är livrädd för att leva
Och jag är dödsrädd för att dö
Men älskling vi ska alla en gång dö

Kent har rätt i allt de dem skriver. Jag förstår inte riktigt hur rätt dem har. Det här med döden är konstigt. I ena studen kan man säga - Ja, när jag började Op så har jag en sund inställning till döden, det händer ju alla.
Jag tror mer på att det är en försvarsmekanism. Såklart alla är rädd tills när det verkligen "gäller", det är kanske då man får en "sund" inställning. Att bara slippa all smärta, och alla lessna ansikten. Livet är orättvis också, jag tror fasen inte att det finns en gud, För en gud hade väl sollat mellan männsikorna? tagit bort de onda snabbt och låta de goda leva. Skulle han inte göra det?! Jag vet inte, jag vet inget. Det hade väl varit mer logiskt att låta unga leva och låta de äldre som plågas få somna in? Men livet är inte ett rättvist spel. Man lär sig att leva i den hårda skolan. Man har lärt sig att man skall vara nöjd med det man får. Men det går inte att ständigt vara nöjd, man kan inte bara ta allt. Någon gång brister det.

Jag är sjuk, inte i huvudet eller så. Min hals är drabbad, jag skulle helst vilja ligga hemma och bara goa mig. Men nej, då ska man ligga i lägenheten och ba va. Det är inge skoj. Försökte sova efter maten, men det var så tört. Jag måste skaffa mig en fritidssyssla, Eller träningen måste jag komma igång med. Men denna förkylning tar livet av mig. Låt mig bli frisk. Men man har ju lärt sig - Man skall inte klaga över det lilla, det finns alltid någon med något värre.

En rolig sak som jag hade tänkt skriva är vad en lärare sa till min bror - Men va fan, Har dyslexin tagit över hela dit huvud?!?
Hahahhaa, Kanske inte så snällt att säga så till en ung pojke. Men ändå, det är så typiskt den läraren.

Nu ska jag gå hem. Hejdådådådådååååååå.
Ps. Tack Snyggongis att du är min trogne läsare. Utan dig had jag gett upp från första stund, HEHEHEHE ds