SaraPs

Jag har insett att jag och Sara lätt skulle kunna bli fotomodeller och artister, Inte för att vi är snygga eller för att vi sjunger som gudinnor. NEJ, vi får tack dagens tekniker. Man behöver inte längre kunna sjunga, det enda man behöver är ett par schyssta bröst och ett snyggt hår så kan man bli artist. Det är ju konstigt, borde man inte bli känd för att man verkligen kan något? Tänk så jävligt då om man har spelat in en skiva och allt är redigerat, sen när man sjunger live låter det för täskigt. Åh Harreligen! Nejmen Sara vad säger du? Ska vi testa att göra en karriär inom dessa två yrken? Hahahahaha, jag kan verkligen se jag och sara på en catwalk. Jag går och kisar för jag ser inget och ler så där jätte stort, Sen kommer sara in, trippande på tå och håller händerna över brösten! Och när vi sen ser på varandra så kommer vi skratta ihjäl oss.  Nej det är bara att face det, jag blir nog aldrig känd. Sara kanske blir det? Jag kan ju inte sitta här och dömma ut min vän. Hon kan ju bli ledsen.

Jag ville så hemskt gärna skriva mycket ikväll. Jag måste försöka hitta mer debattämen så jag kan disskutera. För mian vardagar är inget att skriva om. Den enda höjdpunkten på veckorna i mitt liv är när det är Bonde söker fru. Det är så skojigt när Fredik är så där över töntig(?). Den andra höjdpunkten är när jag får ta mitt pick och pack och fara hem till Granö.


Jag berättar om den otroliga händelsen i matkön. Kan inte förklara allt för ingående, jag kan inte ange personer.
SaraP säger:

Han stod först bakom jag och sara i kön

SaraP säger:

sen satte han och hans vän brevid oss

SaraP säger:

eller 1 stol emellan

SaraP säger:

Och det fanns andra platser

SaraP säger:

Jag ville dra ifrån borden

SaraP säger:

men jag vågade ej

Johanna säger:

Haha men va? Han kanske tycker att du var snygg?

SaraP säger:

Eller att jag såg slampig ut